Emelie Hedberg

Kolla varifrån!

Varför jag? Ibland vill man bara ge upp, men det kan jag lova er att jag aldrig någonsin kommer göra!

Kolla varifrån!

Vi sitter just nu några tjejer hemma hos mig och snart väntar utgång!

Kolla varifrån!

Jag saknar dig med hela mitt hjärta. Du är och kommer alltid vara en stor del av mig!

Kolla varifrån!

Hahaha, tre tjejer försöker laga en ihjälsutten soffa. Slutar med att tyget på undersidan åker av!

Kolla varifrån!

"Men vadå, bara gick alla?"

Kolla varifrån!

Varning, öppna aldrig en ramlösa flaska i bilen...

Kolla varifrån!

Börjat bli krasslig... igen. Ikväll jobbar jag i alla fall och detsamma gäller imorgon 22-02

Kolla varifrån!

Vad säger ni, hiss eller diss?

Kolla varifrån!

På torstens och myser, men helt ärligt; inte mer snö för i...

Kolla varifrån!

Ute och går, men tänkte snart vända hemåt för en varm dusch och film!

Det där om att bygga murar, vet jag alldeles för mycket om.

Man kan ägna så många år åt att bygga murar. Och så länge man aldrig slutar, så länge man hela tiden fortsätter att bygga känner man sig stark eller i alla fall starkare. Man tänker att just nu mår jag bra för just nu är jag trygg. Man tror att man är okrossbar.

Det är så himla lätt att fortsätta så. För murarna bygger sig själva efter ett tag. Snabbare och starkare, högre och tjockare. Plötsligt är det inte tio murar utan tio tusen.

Men så kommer en dag då man inte längre minns varför man började. Man undrar vad det var som man ville skydda. Man undrar vad det var som var så värdefullt och så viktigt att försvara. Vad finns där innanför alla dessa murar?

Och det visar sig att man har kvävt något. Det där något stavas känslor.

Kolla varifrån!

"det är inte vem du vill sova med som betyder något, utan om vem du vill vakna upp med"

Kolla varifrån!

Jag är trött, fruktansvärt trött men kan ändå inte somna. För många tankar ställer just nu till en kaos inombords. En tanke skriker, en annan ler, en annan gråter, en annan drar och sliter i mig. Jag blir snurrig bara jag skriver, får inte riktigt fram det jag egentligen vill. Så avslutar med punkt här.

Mysiga vinterdagar gillar vi! Nu väntar vi bara in en underbar vår och sommar.
Kom snarast, tack!

Det är först när en vän, en riktig vän flyttar som man verkligen förstår vad personen betyder för en.

Att bli överraskad med ett samtal när man sitter och fikar om att du står utanför, det finns bara ett ord för mig; lycka! Hur mycket jag än skulle be dig, vet jag att du inte kommer stanna i Ängelholm. Då vi båda vet att vi kommer samlas snart, i Norge.

Jag håller tummarna för dig och önskar dig all lycka där uppe, jag tänker på dig varje dag och lovar att snart komma upp. Du är och kommer alltid förbli världens bästa emma för mig!



you're one my best friend and I love you

Kolla varifrån!

En stor lycka för mig är att jag funnit hjärtan som verkligen förstår. Jag älskar er!

Jag har just nu så himla mycket planer och goda intentioner men för lite styrka. Blir så besviken på mig själv när jag bara struntar i allt. Jag har liksom ingen energi att göra allt jag egentligen skulle vilja, då jag samtidigt får jag ångest av att inte göra det. Hoppas verkligen detta är tillfälligt. Känner mig så fruktansvärt värdelös. Samtidigt som jag inte kommer springa bort, det har jag gjort allt för många gånger. Någon sa till mig att motgångar är den bästa utbildningen, och visst tror jag det finns en stor sanning i det. Som Bernicio del Toro säger i filmen things we lost in the fire... one day at a time, en dag i taget. För mig handlar det om de små stegen, att våga bryta ett mönster och våga vinna över rädslan och ångesten. Allt blir alltid bättre.

vogue italia february 2010
tfs

we are the boxers in the ring , we are the bells that never sing
there is a title we can’t win no matter how hard we must swing

Om en timme är det final i Paradise Hotel. Vem tror ni vinner? Min gissning är att: Jackie vinner, Patrik tvåa, Kristoffer & Erica trea!

Shopping brukar kunna få en på bättre humör. Jag gjorde i alla fall ett försök och tror jag lyckades. Fyller nu på garderoben med en vit tunika, jeansshorts, svarta jeans med skinndetaljer, svart klänning med spets, sedan var de snälla på Donna och skulle försöka beställa hem ett par grå hunter stövlar, annars får det bli svarta.

Nu ska jag kurera mig igen med mediciner och vitaminer, sedan skicka iväg mamma till Espresso House, jag är trött på vanligt kaffe och behöver en Cappucino. Imorgon räknar jag med att vara tillbaka i skolan!

Idag har inte varit någon bra dag. Jag borde egentligen inte skriva men efter en tid tillbaka vet jag att skriva är en bra medicin för mig. Just nu stormar det inombords och jag försöker verkligen att hålla huvudet ovanför ytan. I alla fall så gott det går. Kanske borde jag sträcka ut en hand och be någon fånga den eftersom det känns som det snart är dags att falla. Just nu har jag varken ork eller motivation. Vad jag än gör, vad jag än säger, vad jag än tar på mig, köper eller bestämmer mig för – är det fel. Jag är trött på allt och ingenting. Mitt heltidsjobb är just nu att hantera allt jag känner, allt jag tänker. Hade jag kunnat gråta, hade jag gjort det. Om jag bara hade vågat, om jag bara hade kunnat.

Sen feber, för många timmar hos läkaren, ny penicillinkur och onödig ångest gör verkligen saken bättre, verkligen! Bad f-cking monday!