Känns för jävla bra
Efter snart två otäcka veckor av okända symtom så börjar jag komma tillbaka på benen, trött men börjar hänga med i svängarna igen. Och trots min energibrist så har jag spännande saker på gång. Nästa vecka kommer jag i alla fall mjukstarta med skolan igen, tänkte även försöka jobba till helgen.
Igår var jag ovanligt pigg och glad, även idag. Det kändes underbart att äntligen orka kliva ut genom dörren igår och spendera lite tid med vänner igen. Blev en kvällsfika på espresso house med härligt sällskap och massa uppdateringar. Jag verkar inte missat allt för mycket förutom i helgen då det tycks spårat en del.
Som alltid vill jag ännu en gång tacka min familj och alla mina fina vänner. Det finns personer jag hade velat krama om resten av mitt liv. Det är ni som får mig må så himla bra, får mig att fortsätta framåt. Vänskap, trygghet och kärlek är verkligen det viktigaste som finns, så ett tips: ta hand om det ni har, det ni älskar. Håll det hårt, för jag tror aldrig man kommer förstå vad man har förens den dag man förlorar det. Allt kan förändras, ibland snabbare än man hinner säga paris baklänges. Ta hand om alla härliga minnen, älska de bra stunderna i ditt liv, visa känslor, prata öppet, beröm, skratta och värna om det du har.
Här kommer lite bilder från gårkvällen på espresso house;
